Under tiden

För mig är datorer som män. Lika svåra att förstå sig på som att leva utan. Min dator vill inte samarbeta med mig idag så då får ni bilder från processen som ni inte sett innan. Från och med nu kommer ni få inlägg varje dag. Fazli och Sabrin
börjar blogga från och med idag.




Those were the days då det var shamponering här..idag är det mer av scen



Martin ska måla dessa röda dörrar


Jag spraymålar andra saker...kan det här vid det här laget


Martin målar, inget ovanligt


Jag


Slitna,trötta och hungriga


Therese sjöholm hon är grym på att måla på väggen


Jag tittar gärna på


Sari kom för att städa lite..



Besök av en liten Lucas som gärna hjälper till


salongen börjar ta form

/ Hannele

Det börjar närma sig

Nu är det knappt tre veckor kvar tills vi öppnar! Både jag och Martin har haft vår beskärda del av sömnlösa nätter. Jag oroar mig. Jag är ingen person som går och oroar mig i vanliga fall. Oftast brukar jag tänka att allting ordnar sig.
Det är det mest sjuka tankar som kommer upp nuförtiden. Man SKA oroa sig för ekonomin och sånt. Eller för att affärsidèn inte får någon genomslagskraft. Nej det rör mig inte i ryggen.

För mig dyker det upp tankar som att jag står där den dagen vi ska öppna och jag har glömt av att göra allt jag ska. Att vi står där utan kläder, utan hårfönar och att jag har glömt av att koppla in telefonen och så vidare. Min kropp är stark och jag orkar mycket hård press fysiskt. Det är tankarna som är jobbigast. Jag gick ut en dag i ösregn, sådant där regn som piskar en rätt i ansiktet och upptäckte inte att det regnade förrän någon hade kommenterat det på facebook. Jag går i mina egna tankar. Det är det som oroar mig. Att jag går i mina egna tankar så mycket att jag ska gå över det där övergångsstället och blir påkörd av en bil. Trillar och slår ut alla mina tänder. Vem behöver droger när man kan bli hög på stress?
Sen finns det dagar som inte alls är så. Istället är allt lätt och det känns som man har startat hundra butiker tidigare i sitt liv. Oavsett vad så är det en spännande och lärorik tid som vi går igenom. Även de dagar som man känner sig minst på jorden.


Bilder från arbetets gång



Undra hur många timmar Martin har stått i lokalen?



Lite väggar behövdes rivas ner



Ut med det gamla köket



Lysrören i taket ser väl mindre kul ut



Dörren där kunderna ska komma in

Fortsättning följer
/ Hannele

RSS 2.0